Mariia bloggar på Sumilays blogg om metoden för lockigt hår, behandling, produkter och erfarenheter, och delar med sig av sina bästa tips.
Under min tvååriga lockiga hår-resa har jag vid flera tillfällen och i flera källor stött på risvatten och dess effekter på hårvård. Jag hade konstigt nog inte testat detta än, så när mitt hår trilskades lite (jag var den som trilskades, närmare bestämt, men låt oss inte gå in på det nu!) tänkte jag att det var dags att börja göra risvatten och ge det en chans.
Riset och dess användning inom hår- och skönhetsvård är en gammal sak. På många ställen i Asien har många uppenbarligen svurit vid denna metod i århundraden. Baserat på vad jag har läst och hört, kan regelbunden användning av risvatten få håret att växa bättre och bli friskare. I en liten by i Kina har Yao-kvinnorna med sitt två meter långa vackra svarta hår till och med kommit med i Guinness rekordbok, och när de tillfrågas om orsaken till den otroliga hårväxten och det svarta håret även på ålderdomen, är svaret mycket enkelt: fermenterat risvatten.
Eftersom jag själv under årens lopp har sett många naturliga och mycket enkla knep göra underverk för kroppen, tvivlar jag inte alls på detta.
Baserat på mina erfarenheter nedan är jag redo att fortsätta utforska detta "Fjärran Österns mirakel" och känner en stor önskan att vara just Den Lockiga Tjejen som gjorde risvatten till en rutin och sakta förvandlades till Pocahontas.. Nåja!! 😄😄
Risvatten beskrivs ofta som en proteinbehandling, och även om det innehåller aminosyror, det vill säga proteinernas byggstenar, baseras vattnets effektivitet inte bara på proteiner utan även på stärkelse (som risvatten består av till upp till 80%) samt vitaminer, antioxidanter och mineraler som finns i riklig mängd i vattnet.
En viktig ingrediens i risvatten är inositol, som är ett vitaminliknande ämne men kanske ändå inte riktigt ett vitamin. Enligt Wikipedia är inositol "en karbocyklisk alkohol som syntetiseras av kroppen från glukos", vilket låter som ett slags kolhydrat. Hur som helst är inositol skyddande för håret, till och med reparerande, och det kan även vara bra för hårbotten och dess utmaningar. Om jag har förstått rätt är risvatten i sin helhet effektivt både på hårets yta, där det bildar ett lager som inte sköljs bort, och inifrån genom att stärka och reparera håret.
Om ditt hår är mycket behandlat och/eller mycket skört, skulle jag vara försiktig med risvattenexperiment och först se till att återfuktningsbalansen är bra med andra produkter. Mitt hår har efter två år en så bra grundbalans att jag vågar experimentera, i vetskapen om att jag inte kommer att orsaka någon verklig skada, även om något inte går som planerat.
Nu till det konkreta, nämligen hur man gör och använder risvatten.
Min avsikt var att göra två olika experiment, med kokt och fermenterat risvatten. Jag trodde att jag hade gjort båda, men dagen efter min andra risvattentvätt insåg jag, när jag tänkte tillbaka, att mitt fermenterade vatten inte hade fermenterats! Mina personliga erfarenheter av fermenterat vatten kommer alltså att utebli i den här artikeln. Jag kommer säkert att återkomma till dem, saken är så pass fascinerande!
Jag kommer hur som helst att gå igenom två olika sätt att göra och använda risvatten.
Det första vattnet gjorde jag genom att koka basmatiris i en normalt rikligare mängd vatten. Du kan använda vilket ris som helst (ekologiskt helst, mitt var inte det den här gången) men oftast görs vattnet av vitt ris, inte fullkorn, och även om fullkorn låter hälsosammare så är jag inte säker på att det fungerar i detta fall. Fullkorn innehåller förvisso mer till exempel fibrer och mineraler när det äts, men det kanske motverkar sig själv när det används för att göra risvatten – det kan vara så. Jag baserar min intuition på att skalet i fullkorn förhindrar att de önskade ämnena löses upp i vattnet, särskilt när man gör fermenterat vatten som inte kokas.
Det kanske alltså inte spelar så stor roll i den första versionen, det vill säga det kokta vattnet.
Du behöver:
- Ris
- Vatten
- Kastrull
- Sil
- Burk/behållare
Jag kokade välsköljt ris i rikligt med vatten så att cirka ⅔, kanske till och med mer, av vattnet absorberades. Riset var då redan färdigkokt och det använde jag förstås i matlagningen. Vattnet var tjockt, nästan som balsam, när jag pressade det ur riset genom en sil. I det här skedet skulle "vattnet" kunna spädas med rent vatten, varpå det kan hällas i håret och då är det också skonsammare även för ömtåligt hår.
Jag spädde inte ut det utan blandade in balsam i massan och använde det som en mask som jag lät sitta i håret i cirka 45 minuter efter min vanliga tvätt (co-wash). I efterhand var det dumt att låta det sitta så länge direkt och dessutom som en outspädd blandning. Entusiasm är ofta större än förnuft!
Mitt hår är mycket proteinkänsligt och alla mina produkter är därför proteinfria. Jag läste dock en del om risvatten, dess egenskaper och innehåll på förhand och vågade därför prova det som en mask. Jag kände att problemet med mitt trilskande hår inte så mycket var brist på protein utan något annat, och risvatten lät som något som kunde fungera genom att vårda och skydda håret både från utsidan och insidan via hårbotten.
Min intuition var rätt.
Efter att ha applicerat min ris- och balsammask kändes håret genast väldigt behagligt. "Klumpsen", det vill säga de tjocka lockiga sektionerna, bildades lätt. Jag satte en påse över huvudet och lindade in det med en t-shirt så att värmen kunde förstärka effekten.
Efter verkningstiden kändes håret underbart mjukt och lätt att hantera när jag sköljde det. Jag applicerade sedan balsam som vanligt och efter sköljning en liten mängd leave-in balsam och gel. Jag torkade håret med en diffuser och beundrade resultatet. Mina lockar är mestadels glänsande och vackra på tvättdagarna, men på senare tid har utmaningen varit att resultatet inte är hållbart. (En stor faktor här var min gel, som nu har bytts ut. Mer om det senare.)
Nu var det! Under de följande dagarna bevarades glansen, spänstigheten och mjukheten, helt utan extra knep. De som känner mig och mina rutiner vet redan att uppfräschning inte ingår i min hårvård för lockarna. Om resultatet inte är tillfredsställande sätter jag upp håret och fortsätter med livet. Nu kändes det underbart när håret kunde vara utsläppt och det kändes lika bra hela tiden.
Mitt andra experiment skulle faktiskt ha varit fermenterat risvatten, vars effekter bland annat Yao-kvinnorna grundar sina resultat på. Kokt vatten har förmodligen uppstått som en enklare och snabbare version bredvid, men jag skulle inte tala om dem som samma produkt.
Fermentering, det vill säga syrning, innebär alltså en process som sker med hjälp av mjölksyrebakterier. Fermenterat risvattens syra i sig anses vara bra för håret även på lång sikt, och när man lägger till de andra goda ämnena i risvattnet som B-vitaminer, inositol och antioxidanter, är man ganska nära kärnan av saken.
Fermentering sker i värme, rumstemperatur räcker men extra värme påskyndar och förstärker processen. För att göra detta risvatten behöver du nästan samma redskap som för kokt vatten.- Ris
- Vatten
- Skål
- Sil
- Burk/flaska
Jag lät vattnet stå i rumstemperatur i ca 30 timmar, varefter jag försiktigt sniffade i flaskan. I flaskan doftade det bara av eteriska oljor, och trots att förnuftet sa att något hade gått fel, tog jag bara flaskan och gick för att tvätta mig utan att tänka närmare på saken. Varför ignorerar man sin instinkt och intuitiva känslor så lätt fortfarande, trots att jag själv ständigt får påminnelser om att lyssna noga, haha!
Jag fick alltså risvatten som varken var kokat eller fermenterat.
Jag tvättade som sist med mitt balsam (co-wash) och hällde sedan vatten från flaskan väl i hårrötterna och längs hela längden. Jag kramade ur det mesta vattnet och satte upp håret igen. Jag lät det verka i cirka 10 minuter och sköljde sedan. Håret kändes då så mjukt och bra att jag inte använde något balsam alls, utan bara en liten klick leave-in och gel.
Detta straffade sig, för eftersom det inte alls var det fermenterade vattnet som ursprungligen planerats, utan ett ganska svagt risvatten, blev det underbara resultatet inte hållbart. Jag tror att balsam i det här fallet skulle ha hjälpt till att behålla mer fukt i håret.
OM det däremot hade varit det fermenterade vattnet, hade det absolut varit värt att späda ut vattnet och inte hälla det direkt från flaskan på huvudet som jag gjorde nu. Vattnet är nämligen starkt! Lukten hade antagligen automatiskt fått mig att tillsätta vatten...
Nåväl, det var så det gick, och det kändes bra av en eller annan anledning.
Slutsatser från dessa experiment:
Jag är supernöjd med att jag äntligen bestämde mig för att testa risvatten och jag tänker fortsätta mina experiment genom att verkligen göra fermenterat vatten. I någon artikel jämfördes risvatten med Olaplex 0 och 3-produkter, vilka inte heller är proteinbehandlingar utan produkter som reparerar strukturen, oavsett om problemen kommer från andra produkter, behandlingsmetoder eller kanske hårt vatten.Om jag kan ge mitt hår och min hårbotten bra vård på ett så billigt och alltid tillgängligt sätt hemifrån, så gör jag det gärna. Eftersom jag är proteinkänslig kommer jag dock att vara måttlig i mina fortsatta experiment, för som jag sa, risvatten innehåller också protein (aminosyror).
På bilden nedan är resultatet på tvättkvällen efter det "skenfermenterade" vattnet, men det resultatet var faktiskt inte riktigt lika hållbart (troligen på grund av avsaknaden av balsam).
(jag tar inte ställning till deras "vetenskaplighet"):
- Främjar hårväxt
- Lättar eksem i hårbotten
- Hjälper mot mjäll
- Skyddar håret från skador
- Balanserar hårets pH
- Stärker hårrötterna
- Förebygger kluvna toppar
- Ger glans och fyllighet
- Jämnar ut håret och gör det lättare att hantera
- Närar hårbotten
- Minskar håravfall
- Minskar statisk elektricitet
Hållbarheten för kokt vatten/massa är några dagar i kylskåp och för fermenterat vatten en vecka i kylskåp.
Ska du prova?
Nästa gång skriver jag om att färga håret med växtfärger. Håll utkik!
Ha en underbar vårdag,
Mariia ☀️